Nurå
Tjeeenaa!
Det var ett tag sen sist men jag testar en gång så jag vet om jag borde.
Imorn är det omvälvning på tapeten, flytt mot sydligare breddgrader med nåt brorliknande och en dam jag kommit att tycka väldigt mycket om. Lägenheten är väl så stökig den kan vara när jag sitter mellan flyttkartonger och en dator som länk till verkligheten.
Omvälvning, det kändes ju som om det var precis vad jag behövde. Men inte fan känns det bättre för det. Jag har prövat allt nu känns det som (läs alla sortes alkohol) men ångesten i bröstet är intakt. "Ågren tar en jävla plats" för att prata klarspråk! Varför sitter förresten ångest i bröstet, eller varför säger man att den gör det? Jag har mest ont i huvet och lite i lillfingret..
Tanken som spräger (i lillfingret) samtidigt som öronen tar emot The sharp hint of new tears med Chris är funderingar om Hur man faktiskt på riktigt börjar om på nytt, något jag ofta förbehåller mig rätten till tanken om att vara bra på. Men som kanske är en lögn eller i bästa fall en rationalisering? Hur som helst så inser jag nog att jag är bra på att vara dålig på att släppa gammalt och börja nytt, eller i alla fall att släppa gammalt. När det gamla visar sig vara nåt annat än jag trodde så blir det också jobbigt. Dubbelt upp med andra ord, först surt att det är gammalt och inte nu, för att sedan inse att det inte var som jag trodde och då blir det surt för att det aldrig kan bli nu och att jag inte vill. Jag mår alltså skit över att det inte finns, det jag inte vill ha. Bra där David!
Det bästa blir nog när allt är enkelt och jag slipper tänka fan ihjäl mig och skriva obegripliga inlägg om hur jag inte vill att människor ska förstå att jag mår.
Det innebär iofs per definition att bloggen inte kommer att få höra om det enkla. Beviset kan väl vara att det här är första gången jag skriver ngt på typ 1 år.
Citat hinner vi med!
"We got our heart stripped in time release
We got the know-how and the elbow grease
We got our victim all cut up down here on the floor"
Haha, shit va bittert det var, så illa är det faktiskt inte. Men bra där Alkaline, där fick han te't
Häppåse!
Det var ett tag sen sist men jag testar en gång så jag vet om jag borde.
Imorn är det omvälvning på tapeten, flytt mot sydligare breddgrader med nåt brorliknande och en dam jag kommit att tycka väldigt mycket om. Lägenheten är väl så stökig den kan vara när jag sitter mellan flyttkartonger och en dator som länk till verkligheten.
Omvälvning, det kändes ju som om det var precis vad jag behövde. Men inte fan känns det bättre för det. Jag har prövat allt nu känns det som (läs alla sortes alkohol) men ångesten i bröstet är intakt. "Ågren tar en jävla plats" för att prata klarspråk! Varför sitter förresten ångest i bröstet, eller varför säger man att den gör det? Jag har mest ont i huvet och lite i lillfingret..
Tanken som spräger (i lillfingret) samtidigt som öronen tar emot The sharp hint of new tears med Chris är funderingar om Hur man faktiskt på riktigt börjar om på nytt, något jag ofta förbehåller mig rätten till tanken om att vara bra på. Men som kanske är en lögn eller i bästa fall en rationalisering? Hur som helst så inser jag nog att jag är bra på att vara dålig på att släppa gammalt och börja nytt, eller i alla fall att släppa gammalt. När det gamla visar sig vara nåt annat än jag trodde så blir det också jobbigt. Dubbelt upp med andra ord, först surt att det är gammalt och inte nu, för att sedan inse att det inte var som jag trodde och då blir det surt för att det aldrig kan bli nu och att jag inte vill. Jag mår alltså skit över att det inte finns, det jag inte vill ha. Bra där David!
Det bästa blir nog när allt är enkelt och jag slipper tänka fan ihjäl mig och skriva obegripliga inlägg om hur jag inte vill att människor ska förstå att jag mår.
Det innebär iofs per definition att bloggen inte kommer att få höra om det enkla. Beviset kan väl vara att det här är första gången jag skriver ngt på typ 1 år.
Citat hinner vi med!
"We got our heart stripped in time release
We got the know-how and the elbow grease
We got our victim all cut up down here on the floor"
Haha, shit va bittert det var, så illa är det faktiskt inte. Men bra där Alkaline, där fick han te't
Häppåse!
Kommentarer
Trackback
